Beställa espressobönor?

Jämför espressobönor

För att brygga en riktigt god espresso behöver du espressobönor av bästa kvalité. Det är inte helt lätt att veta vilka espressobönor på marknaden man ska köpa eller vad det är för skillnad mellan dem. Här i vår jämförelse av espressobönor kan du enkelt se skillnad mellan olika bönor från svenska återförsäljare.

Vilka espressobönor ska du välja?

Vi måste först reda ut två viktiga saker, espressobönan är inte en böna – den är ett frö! Och finns det egentligen en speciell espressoböna? Nej det finns det inte. Det finns flertalet bönor som passar utmärkt att rostas och malas till denna lilla kopp. Det man skall passa sig för är dock att använda bryggkaffe till din espresso, då det helt enkelt inte blir någon espresso utav det.

I espressokaffet återfinns ofta fyra eller fem olika bönor och vi kommer ta upp de två vanligaste, som ofta utgör basen i de bästa espressobönorna.
Den enkla förklaringen för om du vill ha en stark espresso respektive svagare espresso lyder följande:

Välj Robustabönor om du vill ha en rivigare och fylligare smak på kaffet. En bitterhet från den höga koffeinhalten, som är dubbelt så hög som Arabicans koffeinhalt infinner sig.

Vill du ha en snällare smak på din espresso skall du välja Arabicabönorna, som med sin relativt låga koffeinhalt blir rund och fin i smaken. Bönorna innehåller mer socker och kalium som också bidrar till espressobönans smak.

Det finns oändligt av blandningar och vanligast är att man använder sig av olika bönor som tillsammans bildar en perfekt balans mellan syra, arom och bitterhet. Och eftersom smaken är som baken är det bara att prova sig fram bland de olika blandningarna. Men om du har lite koll på de två stora kaffesläktena blir det lättare att förstå vad det är som sätter smaken på din njutbara kopp.

Arabica

Arabica står i dag för drygt tre fjärdedelar av den globala kaffeproduktionen och härstammar från Etiopen men odlas i dag över hela bönbältet. Bönan innehåller 1,5 % koffein vilket gör den väldigt svårodlad eftersom det inte är tillräckligt mycket koffein för att döda de skadeinsekter som ständigt angriper plantorna. Detta gör att Arabica är den dyrare att producera utav dessa två kaffebönor, vilket utgör ett dyrare pris i butik. Koffein smakar ju som bekant bittert och det gör att detta är den böna som är snällast i smaken, på grund av sin låga koffeinhalt.

Robusta

Som tidigare nämnt är denna böna rivigare i smaken och kanske är det just därför italienarna använder denna böna mycket flitigt i sina espressokoppar. Bönan har dock färdats lång väg för att hamna hos italienarna eftersom den har sitt ursprung i centrala Afrika. Med dess höga koffeinhalt får plantan lätt att överleva eftersom skadeinsekter inte överlever på grund av koffeinet, man kan därför med enkelhet odla stora mängder vilket i sin tur ger en billig påse med bönor om man jämför med Arabica.
Många föredrar en större mängd Robusta i sina bönblandningar eftersom detta bidrar till den speciella crema som så många förknippar med en klassisk espresso.

Mellanrost, mörkrost eller extra mörkrostat – vad är det för skillnad?

Nu när du troligtvis har definierat vilken typ av espressoböna du är kan det vara bra att veta vilken typ av rostning du föredrar. Kaffebönorna är ju i grunden gröna och vid rostningen händer en hel del med bönan. Bönan poppar och storleken förändras med 50 - 75 % eftersom den svullnar upp vid upphettning. Bönan innehåller även en hel del antioxidanter vars effekter ökar vid rostningen.

Mellanrost

När kaffet närmar sig 200 grader vid upphettningen börjar det hända en hel del med dem. Färgen och storleken förändras till en brunare nyans och en större storlek.  För många är mellanrost ett självklart val till frukostkaffet, för att sen gå mot mörkare rostning ju längre dagen går.

Mörkrost

Vid denna rostning bränns kaffets syrliga egenskaper bort. Bönorna får här en mild bitter och knäckig smak.

Extra mörkrost

Här får bönorna poppa en andra gång, här krävs då varsamhet så att inte bönorna bränns. Deras allt mer mörkare färg kan härledas till sockret som vid denna upphettning karamelliseras, en process som här nästan är komplett.